26 dagar kvar.,

Idag är det 26 dagar kvar tills jag ska åka ner till Serbien och kanske göra mitt livs viktigaste beslut.,

Jag är supernervös., jag har konstant ont i magen och huvudvärk lite då och då, jag vet att allt kommer att bli bra men man kan inte låta bli att skrämma upp sig själv på något sätt. Ligger det kanske i människans natur att skrämma upp sig? Man får juh någon slags adrenalinkick när man skrämmer upp sig själv, det är kanske adrenalinet kroppen är ute efter?

Jag kan inte sluta tänka på dagen då jag ska åka ner., och redan nu känner jag hjärtat bulta som vi juggar bruka säga 200 km/h och det knyter sig i magen av nervositet.

Prästen ska komma över till oss idag jag sitter och väntar på att mamma ska komma hem jag vet inte om prästen kommer samtidigt, det får vi se! Han har länge velat träffa mig för mamma har hjälpt till mycket i kyrkan så har hon snackat mycket om mig och han såklart som vem som helt är nyfiken på vem jag är.,

Jag har flera gånger varit i kyrkan för att hälsa på alla men aldrig stött på den nya prästen, jag har sett alla de andra utom den nya hehe. Aja alla undrar säkert varför han kommer hit! Jo för att välsigna vårt hem och ge oss tur, han har hört att jag kanske ska förlova mig och vill göra så att jag får tur och lugn. Väldigt snällt, vem som helst gör inte så.

Jag saknar killen som fan, ju närmare den stora dagen kommer desto längre bort känns den på något sätt men jag vet att tiden kommer att flyga förbi., speciellt när jag åker ner till jugge, jag läste i min kalender där det stod "Tiden är den mest rättvist fördelade resursen. Alla har 24h till sitt förfogande varje dygn." citatet var okänt men väldigt bra sagt, och "Livet är för viktigt för att tas på allvar" -Oscar Wilde. Men jag tror mitt egna citat äger alla "I have two healthy legs and one sick brain" jag kommer ihåg att jag konstant påpekade det för asshole när han klagade om att han kör hit han kör dit ingen betalar bensinen jada jada jada., jag blev så trött på det att jag bara brast ut "Vet du vad idiot, jag har två friska ben och en sjuk hjärna! Jag kan ta mig till fots vartfan jag vill, jag behöver ingen som kör mig hit och dit! Så sluta med ditt patetiska klagande!" jag kommer ihåg hur skönt det kändes att jag kom på en så bra grej så snabbt, det bara flög ut och sen när jag var på hemvägen gick jag och beundrade mig själv och min hjärna vilka underverk den kan göra.

Jag vill inte höja mig själv till skyn men jag vill bara påpeka att jag beundrar min hjärna, och ibland undrar hurfan den funkar hehe. Som jag sa till min kille, inte ens ett geni kan förstå ett annat geni., och alla genier är esteter, tänk på det., ett geni skapar., vad gör esteter? Jo, de skapar! Alltså esteter är genier under ytan fastän kanske inte alla upptäcker det. Så resonerar jag i alla fall, sen får resten tycka motsatta men jag tror att om man tänker på det noga och länge så kan jag nog ha rätt.

Våren är på G nu, det är så skönt att slippa den kylan vi har haft i år. Den har inte varit som andra vintrar, men jag tror vi kommer att ha en underbar sommar faktiskt. Jag vet att jag kommer att njuta, inte bara för vädret utan för att min älskling ska komma hit till sommaren. Jag ska försöka ta med honom överallt, jag har planerat mycket., vi ska umgås med Josipa och Slavko., vi ska till stranden och grilla, åka iväg på roadtrip, hälsa på min släkt (den som bryr sig och från hjärtat älskar mig), åka och shoppa i Malmö, bada i havet eller i La's badhus om de har öppet. Som sagt vi ska åka överallt vart jag kan vägen och om allt går som det ska och jag har pengar så funderar jag på att vi kanske åker upp till Lisseberg en dag, jag har vänner i Gbg så de kan hjälpa mig och möta upp mig där.

//Queen.,